Föreningshusen är aktivitetscenter för lokalsamhällena och en betydande del av byggnads- och kulturarvet

Tisdag 12.10 nåddes vi av nyheten om hur undervisnings- och kulturministeriet riktat sina nedskärningar av anslagen för konst, kultur, vetenskap och idrott för år 2022. Nedskärningarna beror på en nedgång i penningspelintäkterna från Veikkaus Ab. Trots de statliga kompensationerna till olika aktörer och organisationer för förlusterna med anledning av de minskade penningspelintäkterna, fås inte kompensation till fullt belopp nästa år. De penningspelintäkter som distribueras av undervisnings- och kulturministeriet uppskattas minska med 43 miljoner euro för år 2022.

Nedskärningar på upp till 50 procent framställs för renoveringsbidragen gällande föreningshus. Anslaget har redan skurits ned under de senaste två åren. I år uppgår anslaget till 1 697 000 euro. I budgeten framställs 848 000 euro för nästa år. Understöd har årligen ansökts till ett belopp som är tre gånger större än anslagen under ett normalår. Det finns cirka 2 500 föreningshus i Finland. Omkring hälften av dessa hus finns på orter utan andra lokaler som lämpar sig för öppen medborgarverksamhet. De drivs av ett antal olika lokala föreningar, såsom ungdoms- och byaföreningar. 

”Föreningshusen är viktiga platser för fritidsaktiviteter och medborgarverksamhet för barn, unga och vuxna. Coronatiden har varit särskilt tuff för alla volontärdrivna sammanslutningar som driver föreningshusen, så vi kan inte begripa varför man vill låta dessa lokaler förfalla, med tanke på att de kulturhistoriskt sett är betydelsefulla och också viktiga för aktiviteterna i lokalsamhällena, säger Annina Laaksonen, som är generalsekreterare för Suomen Nuorisoseurat.  

Understöd beviljas för renoveringsåtgärder som bevarar husens särdrag, förbättrar deras funktionalitet och uppfyller kraven på hållbar utveckling, bland annat genom energisnålhet. 

”Enligt uppföljningsrapporten kommer renoveringarna av föreningshusen att ha en betydande sysselsättningsfrämjande effekt. Ursprungligen användes understöden i första hand för materialkostnader, och många hus renoverades med talkokrafter. Idag beställs mer krävande renoveringar oftast av lokala företagare, som å sin tur betalar skatt. Följaktligen får staten tillbaka en större del av anslaget för renoveringsunderstöd än tidigare i form av företagarskatter, säger verksamhetschef Riitta Vanhatalo från Finlands Hembygdsförbund. 

Statsunderstöd ​​för renovering av föreningshus har beviljats sedan år 1978. Finlands Hembygdsförbund har haft ansvaret för utdelningen av understöden på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet sedan år 2004. Rådgivning kring renovering av föreningshus har getts från och med år 1985. 

Enligt de 13 undertecknande nationella centralorganisationerna är det nu fel tidpunkt att skära ned finansieringen för medborgarsamhället. Konst, kultur och ett levande medborgarsamhälle har alltid spelat en viktig roll i Finland. Vi är därför mycket bekymrade över den finländska bildningens sönderfall och förlusten av detta obeskrivligt värdefulla kulturarv i och med dessa nedskärningar.

Finlands Svenska Hembygdsförbund, Finlands Svenska Marthaförbund, Finlands Svenska Ungdomsförbund, Kansantalojen Liitto, Marttaliitto, ProAgria Keskusten Liitto ja Keskukset, Maa- ja kotitalousnaisten Keskus och dess distriktscenter, Nykterhetens vänner, Finlands Hembygdsförbund, Finlands byar, Suomen Nuorisoseurat, Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland, Suomen Työväentalojen Liitto

Ytterligare information: 

Susanne Lagus, verksamhetsledare, Finlands Svenska Hembygdsförbund, 040 184 1668, susanne.lagus@hembygd.fi
Mikaela Groop, redaktions- och informationschef, Finlands Svenska Marthaförbund, 043 820 0071, mikaela.groop@martha.fi
Kim Österman, förbundskoordinator, Finlands Svenska Ungdomsförbund, 050 501 4146, kim.osterman@fsu.fi