Det här ställningstagandet skickades 19.9.2023 under budgetmanglingen. Efter ett uttalande som gjorts av Finlands Hembygdsförbund/Suomen Kotiseutuliitto under årsmötet 9.9 konstateras, att föreningshusen är en egendom av omätligt värde för medborgarsamhället. Det finns över 2000 föreningshus i vårt land både på landsbygden och i städerna. De upprätthålls av olika samfund och fungerar som samlingsplatser samt att de är öppna för alla invånare. Föreningshusen är viktiga platser för hobbyverksamhet, de fungerar som gemensamma vardagsrum och är även ur kulturhistorisk synvinkel betydande byggnader.

De äldsta bevarade föreningshusen är byggda redan på 1800-talet. Husen har byggts av bland annat ungdoms-, lantmanna-, nykterhets- och idrottsföreningar, arbetarföreningar, frivilliga brandkårer och hembygds- samt marthaföreningar. Många gamla skolor används även som byahus på liknande sätt som föreningshusen. Föreningshusen upprätthålls ofta med talkokrafter och de är vanligen de enda utrymmena för fester och hobbyverksamhet i trakten.

Energikrisen och höjningen av renoveringskostnaderna har gjort att många föreningshus drabbats av svårigheter. Med hjälp av statens renoveringsbidrag, har man hittills kunnat renovera och hålla husen i användning. Bidraget är ändå otillräckligt: under ansökningsrundorna för bidrag har behovet varit betydligt större än utbudet. Således har det varit möjligt att dela ut bidrag endast i en begränsad mängd, till exempel för att bygga om värmesystem enligt moderna hållbarhetsprinciper. I det nuvarande budgetförslaget som staten lagt fram, framkommer inte hur stor summa som reserverats för renoveringsbidrag av föreningshus. Detta väcker stor oro bland de samfund som upprätthåller husen.

Genom att ta hand om föreningshusen, bevaras lokalt materiellt och immateriellt kulturarv. Samtidigt upprätthåller man kunskaperna i traditionell renovering. Byggnadsbranschen upplever just nu en ekonomisk kris och branschen, som är rik på arbetskraft, kan för tillfället till exempel sköta renoveringar av föreningshus. Många arbetsplatser inom nämnda bransch kan kanske sålunda räddas.

Föreningshusens bevarande framöver kan tryggas genom att höja på beloppet gällande statens renoveringsbidrag. Beloppet bör också tryggas för de kommande åren. Vid sidan av detta kan man även göra mycket på lokal nivå för att föreningshusen hålls i livlig användning och bra skick.

Att stöda möjligheten till renovering av föreningshusen är både ett fördelaktigt och effektivt sätt att stöda livskraft, delaktighet och välmående på lokal nivå.

Mikko Härö, ordförande, Föreningshusdelegationen
Teppo Ylitalo, verksamhetsledare, Finlands Hembygdsförbund/Suomen Kotiseutuliitto
Sebastian Gripenberg, verksamhetsledare, Finlands Svenska Ungdomsförbund
Susanne Lagus, verksamhetsledare, Finlands Svenska Hembygdsförbund
Mia Hafrén, ordförande, Camilla Komonen, verksamhetsledare, Finlands Svenska Marthaförbund
Annina Laaksonen, generalsekreterare, Suomen Nuorisoseurat
Kati Tyystjärvi, verksamhetsledare, Kansantalojen Liitto
Harri Mäkivuokko, verkställande direktör, ProAgria Liitto & ProAgria Keskukset
Hannah Honkanen, verksamhetsledare, Raittiuden Ystävät
Tuomo Eronen, representant i Föreningshusdelegationen, Centern i Finland
Aleksi Koivisto, verksamhetsledare, Finlands Byar
Katri Kujanpää, verksamhetsledare, Suomen Työväentalojen Liitto