Laddningsuttag för elbilar vid föreningshus

Mottagare: Traficom
Utlåtande till myndighet som ansvarar för övervakningen gällande skyldigheten att installera laddningsuttag för elbilar vid lokaler som inte används för boende

Ärende:
Presentation och begäran till förhandling vad beträffar skyldigheten att installera laddningsuttag för elbilar vid föreningshus.

Genom nedan nämnda argument vill vi framföra följande:
Föreningar och stiftelser, som upprätthåller ett föreningshus och som genererar hyres- eller andra intäkter för husets upprätthållare, och vars verksamhet i övrigt uppfyller kriterierna för ett mikroföretag, kan i lagtolkningen likställas med mikroföretag.

Föreningshusdelegationen, renoveringsbidraget och föreningshusen
Föreningshusdelegationen är det organ som koordinerar renoveringsbidragen och den allmänna utvecklingen gällande föreningshusen. Delegationen har en representant från var och en av de 12 centralorganisationer som upprätthåller föreningshus, från Undervisnings- och kulturministeriet, från Miljöministeriet och från Museiverket samt Kommunförbundet. Ordföranden för delegationen utses av Undervisnings- och kulturministeriet och ledamöterna utses av Finlands Hembygdsförbund (Suomen Kotiseutuliitto), under vilken delegationen fungerar organisatoriskt.

Föreningshusens renoveringsbidrag är ett årligen beviljat statsbidrag. Undervisnings- och kulturministeriet beviljar bidraget till Finlands Hembygdsförbund, som ansvarar för fördelningen av bidraget, redovisningen och rådgivningen gällande renoveringar. År 2023 beviljades renoveringsbidrag till totalt 121- och år 2024 till totalt 65 föreningshus.


Föreningshusen är öppna för alla och upprätthålls av ideella sammanslutningar. Husen fungerar som samlingsplatser för olika möten, hobbyverksamhet och som festlokaler. De flesta föreningshusen upprätthålls utav finsk- och svenskspråkiga ungdomsföreningar. Utöver dem finns arbetarföreningshus och folketshus, brandkårs-, lantmanna-, martha-, idrottsförenings-, hembygdsförenings-, byaförenings- och nykterhetsföreningshus. Även före detta folkskolor och andra byggnader har ändrats om till användning som föreningshus speciellt utav byaföreningar. Det finns cirka 2500 föreningshus runt om i vårt land belägna så väl på landsbygden som i städerna. Många av dem är kulturhistoriskt värdefulla.


Skyldigheten att installera laddningsuttag för elbilar ur föreningshusens synvinkel
Enligt vår uppfattning gäller nämnda skyldighet som träder i kraft 1.1.2025 även föreningshusen, om så att det gäller en uppvärmd fastighet och ute på gården finns parkeringsplats för över 20 bilar. Det här i så fall att sammanslutningen som upprätthåller föreningshuset inte är eller likställs med ett mikroföretag.


Föreningshusen är dock ett specialfall, som ingen kanske kom att tänka på, när direktivet eller den nationella lagstiftningen förbereddes. Det är förståeligt. I annat fall kunde undantaget mycket väl ha omfattat ideella föreningar vars verksamhetsvolym skulle klassas som mikroföretag.


De flesta husen underhålls genom talkoarbete. En mycket stor del av de sammanslutningar som upprätthåller föreningshusen är väldigt små. För dem är installerandet av laddningsuttag för elbilar inte funktionellt nödvändigt och det utgör för dem en avsevärt stor utgiftspost i jämförelse med deras inkomster. Ett typiskt exempel är ett föreningshus i en glesbefolkad region, vars årsbudget är några tusen euro och vars hela inkomstgenerering går åt till att underhålla huset.

För föreningshusen skapar regelverket oklarheter och tolkningssvårigheter speciellt gällande följande:

1) Mikroföretag
Föreningshusen har organiserat sig enligt lokala och historiska förutsättningar. De flesta är föreningar, en mindre del är stiftelser, aktiebolag eller kooperativ. Organisationsformen korrelerar dock inte med den praktiska verksamheten i föreningshuset, till exempel kan en förening i aktiebolagsform och en vanlig förening ha exakt liknande verksamhet. Om skyldigheten att installera laddningsuttag skulle tillämpas på ett föreningshus som bedriver föreningsverksamhet, men inte på ett liknande hus enligt företagsformat, skulle en orimlig och ojämlik situation uppstå.

Nästan alla föreningshus hyr ut sina lokaler för olika externa möten, familjefester och andra evenemang. Dessutom kan intäkter erhållas från till exempel att anordna evenemang eller genom caféverksamhet. Trots husens allmännyttiga ställning likställs de med affärsverksamhet, som är separerad från allmännyttig verksamhet i beskattningen. På så vis kan även hus enligt förenings- och stiftelsetyp likställas med mikroföretag, i likhet med företagsformade föreningshus.

2) Uppvärmd fastighet
En del av föreningshusen är uppvärmda året runt. Vissa är dock enbart på grundvärme under vintersäsongen, som höjs till rumstemperatur endast i samband med evenemang, vanligtvis uthyrningar.

Vissa föreningshus igen värms inte alls upp under vinterperioden och verksamheten i dem fokuseras enbart till sommarperioden. Det finns en del sådana föreningshus till exempel i skärgården, till vilka man kan behöva använda 2–3 färjförbindelser för att komma till platsen.

Även vad gäller uppvärmningen riskerar därför föreningshusen att skilja sig i tolkningen av föreskrifter. Slutresultatet kan sålunda bli ojämlikt och omöjligt att förutse för föreningarna.

3) Parkeringsplatser
Föreningshus som är belägna i planerade områden har parkeringsplatser tydligt angivna i planen. I ett glest befolkat område är parkeringsplatserna vid många föreningshus mycket svåra att definiera.

Gården vid ett traditionellt föreningshus har ofta en gräsmatta eller en sandplan, som ibland används för olika evenemang utomhus och ibland fungerar området som parkeringsplats. Det finns ofta inga tydligt markerade parkeringsplatser utan parkeringen styrs eller skapas enligt behovet under varje evenemang.

Även det att vad skall betraktas som en parkeringsplats vid föreningshus och att fastställa deras antal är mycket utmanande för många föreningar vilket kan leda till olika tolkningar. Trots ”vagheten” gällande parkeringsområdet, är det enligt verksamhetens karaktär nästan alltid områden med fler än 20 parkeringsplatser, även om det definierade antalet parkeringsplatser inte angetts i bygglovet.

Därför skulle flertalet föreningshus falla inom ramen för skyldigheten att installera laddningsuttag, om inte ideella föreningar i rimlighetens namn kan likställas med mikroföretag i tolkningen.

4) Bostad i fastigheten
Vissa föreningshus har även en lägenhet som används för permanentboende. Det är vanligtvis en vaktmästarlägenhet eller lärarbostad om föreningshuset fungerat som skolbyggnad. Det är oklart om skyldigheten att installera laddningsuttag gäller även för dylika föreningshus.

Härav kan man slutligen konstatera, att det finns flera frågor som är vaga och svåra att definiera vid tolkningen av lagen. Detta har redan orsakat många föreningspersoner som upprätthåller föreningshus stor oro och osäkerhet hur de ska agera.

Den policy vi föreslår minskar behovet för enskilda sammanslutningar att skaffa egna policyer som skall tolkas från fall till fall och det här minskar också myndigheternas arbete. Vi vill gärna föra ytterligare diskussioner gällande ärendet och hoppas att en mer generell tolkningslinje kan bildas angående föreningshusen.

I annat fall kommer Traficom att vara tvungen att agera som övervakare av installerandet och som tolk gällande de olika lokala omständigheterna. De sammanslutningar som upprätthåller föreningshus, kan igen bli ställda inför komplexa och betungande utredningar. De slutliga resultaten är svåra att förutse och kan lätt leda till inkonsekventa tolkningar.

Högaktningsfullt

Mikko Härö                                                                                           
Ordförande                                                                                           
Föreningshusdelegationen                                                           

Teppo Ylitalo
Verksamhetsledare
Finlands Hembygdsförbund

Tilläggsuppgifter: Teppo Ylitalo, teppo.ylitalo@kotiseutuliitto.fi, 041–3106197